Ett konstprojekt om medberoende och de roller som barn till missbrukare ofta tar på sig. Rollerna fungerar som omedvetna överlevnadsstrategier, ett sätt att skapa förutsägbarhet i det oförutsägbara. Barnen anpassar sig, och familjelivet blir som en pjäs där alla kan sina repliker. Projektet rör sig mellan anpassning och identitet, mellan skydd och förlust. Och pekar mot något annat: möjligheten att bryta mönster och lämna rollerna.

10% av intäkterna till organisationen Maskrosbarn, Sveriges största organisation för ungdomar som växer upp med föräldrar som har ett missbruk eller psykisk ohälsa.